Tjugondag Knut
Tjugondag jul eller tjugondag Knut infaller den 13 januari –
alltså tjugo dagar efter julafton. Dagen firas i Sverige,
Finland och i vissa delar av Norge som julhelgens sista dag. I övriga
värden räknas julen som avslutad i och med trettondag
jul.
Namnet tjugondag Knut har sitt ursprung i det blodiga mordet på
Knut Lavard i en skog i närheten av danska Ringsted, 1134,
efter det att julfriden var avslutad den 6 januari. Mördaren
var hans egen kusin Magnus som såg Knut som en stark konkurrent
om vem av dem som skulle få överta kungamakten efter
Magnus far, Kung Nils.
|
| Knut Lavard blev
senare helgonförklarad och hans dödsdag den 7 januari fick
under medeltiden sitt namn infört i helgonlängder och almanackor.
I Danmark är denna dag fortfarande Knutsdagen. I Sverige flyttades
Knutsdagen i början av 1700-talet till 13 januari vilket också
försvarar dess nuvarande namn – tjugondag Knut, som också
kör julen ut.
Andra fenomen som kan sättas i samband med Knut Lavard och
hans farbror Knut den helige är Knutsgillena – köpmannagillen,
som under medeltiden uppstod kring Östersjön. Här
festas det och minnet av deras skyddshelgon högtidlighålls,
i städer och orter som Malmö, Flensburg, Lund, Ringsted,
Tallinn, m fl just kring den13 januari.
|
|
Ett annat fenomen, typiskt för tjugondag Knut, är julgransplundringarna.
Den kära julgranen, som då funnits inne i hemmet i nästan
en månad nu, har sedan länge börjat tappa barren
och ser en aning skamfilad ut. Innan den kastas ut, och därmed
också julen, krävs det en sista fest. Julgransplundringarna
är ett ganska ungt fenomen som uppstod för lite mer än
hundra år sedan.
Granen kläs med godis och småpresenter som barnen, vid
plundringen, får plockat till sig. Men, först ska julen
dansas ut med ringdansar kring granen.
En traditionell sång vid dessa tillfällen är:
”Nu är glada julen slut, slut, slut
julegranen kastas ut, ut, ut
men till nästa år igen
kommer han vår gamle vän
för det har han lovat.
Förhoppningsvis är vid denna tidpunkt all julens mat,
godis och tillhörande drycker slut och då kan man förmodligen
också instämma i följande gamla Knutsrim:
”Slut på julen och slut på ljusen,
och slut på brännvinet i alla husen!”
|