Trettondag jul infaller just tretton dagar efter julen

Trettondagen eller trettondag jul infaller just tretton dagar efter julen, närmare bestämt den 6 januari, och är i Sverige en röd helgdag. Fram till 1600-talet innefattade julen alltså tolv dagar och på just trettonde dagen var det slut på den s.k. jultolften.?I många kristna länder är trettondag jul de tre vise männen, Kaspar, Melkior och Baltasars dag. Här firar man detta genom att utbyta presenter, vilket vi i Sverige i stället gör på självaste julafton. Det svenska uttrycket trettonhelgen, kommer ifrån att det just infaller tretton dagar efter jul.

Denna dag, trettondag jul, var överallt julens sista helgdag. Detta innebar också att alla familjens avdöda julfirare fick återvända till sina gravar vilket har gett dagen namn som ”farängladagen” eller ”änglafardagen”.

Nu började också julmaten att tryta. Folk fick nöja sig med att skrapa de sista resterna av skinkbenen och revbensspjällen varför dagen också går under benämningen benraskedagen. Vissa besuttna familjer avstod, denna trettondag jul, från att raska benen själv och valde i stället att skänka dessa matrester till socknens fattiga som på så sätt också fick en möjlighet att få smaka av julens läckerheter.

Ända sedan trettondag jul, under 1600-talet ¬flyttades ut från kyrkorna – som helgdag – och tillföll människorna, blev denna dag en inspiration till de olika julspel som utförts av ungdomar i både städer och byar. Utklädda till stjärngossar gav man sig ut tiggarstråk i städer och byar för att sjunga för folket och därmed också dra in en slant eller andra gåvor i natura. Nu återfinner vi denna gamla kulturella yttring enbart som en traditionslös spillra utan någon naturlig förankring i dagens Luciatåg elva dagar före jul.